Skador som uppkommer på grund av vibration med handmaskiner har den senaste tiden även i Finland fått den vikt som ärendet kräver. Maskinnätverket, där vi befinner oss, har en agent i Sverige som sysslat med problemet ända sedan början av 1990. Myndigheterna ställde redan då krav på klassificering av vibration. Statens tekniska forskningsinstitut gjorde vibrationsmätningana. Nitto-Kohki var aktiv tillsammans med svenska importören och gjorde erforderliga tester. Deltagandet av Nitto, som ständigt konkurrerar med svenska Atlas-Copco, ökade intresset för testen, så att man kunde jämföra resultaten och få intyg på att man inte ligger efter i uvecklingen. Märkningssystemet kallades för P-märkning. Den nya CE-certifikationsmärket grundar sitt vibrationsmätnings-system på det system som utvecklades i Sverige.

Tanken med mätningen grundar sig på att man mäter vibrationen på en maskin, ger den ett resultat x, av vilket man gör en uppskattning av hur lång period per dag,under ett visst antal år, det är lämpligt att använda maskinen utan att man får sådana men,på grund av långtidseffekten, att det utgör hinder för en fortsatt arbetskarriär.

Följande bör iakttas: 

• En del av maskinerna på marknaden är inte planerade för industriellt bruk, utan för sporadiskt hobbybruk, vilket de ofta är tillräckligt bra för. Av dem bör man inte vänta sig låga testresultat och de är naturligtvis ej lämpliga för proffesionell användning.

• Systemet som sådant är inte riskfritt utan rådgivande. En del maskintillverkare utför testen själva, med "lös" marginal, medans Nitto gör dem genom ett utomstående Tyskt bolag. Dessutom tillämpar Nitto resultaten med en säkerhetsmarginal.

• Oftast utförs testerna givetvis på en ny maskin. Man bör dock komma ihåg att maskinerna nöts, varvid vibrationen kan vara, redan efter några månader, på en helt annan nivå. Man borde oftare granska maskinunderhållsbehovet mera från arbetskyddssynpunkt, istället för behovet av mera effekt.

• Verktygen vilka används på maskinerna bidrar märkbart till vibrationsnivån. Dålig kvalite på tex. en sliprondell, kan få en vinkelslipmaskin att vibrera märkbart mera än vad fallet skulle vara med en bättre sliprondell.

• Men på grund av maskinvibration kan stå arbetsgivaren dyrt. Första åren närmast på grund av ständigt lägre arbetseffektivitet ofta som följd även sämre arbetskvalité. Senare på grund av sjukledigheter. Långtidseffekter bidrar ofta till sjukledigheter inte bara på 1-2 dagar, utan snarare 2-3 veckor med rehabilitering.

• Betydelsen av vibration bör beaktas när man planerar arbetsskedet och vid inköp av maskin. Gör en bedömning av arbetsskedenas gemensamma verkningar, arbetets perioderisering, likväl maskinernas tyngd, ergonomi och ljudnivå.

• Låg vibrationsnivå är ett kvitto på att maskinen är väl planerad och byggd med komponenter av kvalité. Även effekten bör vara tillräcklig för de verktyg som används i och med att stor vibration ofta medför för liten rotation på såväl roterande filar och stenar såsom sliprondeller, vilket leder till extra slitage på verktygen och mera vibrationer i själva maskinen.

• Om ni har kontrakt med såkallade ”hyllfyllare”, se då till att de även förser er med maskiner som bemöter vibrations-problematiken. Tyvärr finns det redan nu alldeles för många exempel på låg prioritering på uppföljning av vad som levereras, och om maskinerna klarar de problem som här behandlas. 

• Generellt är lågvibrerande maskiner givetvis bättre byggda. Detta i sin tur leder till att maskinen har betydligt längre livstid, och arbetstagaren i sin tur längre arbetskarriär.      

Länk till Statsrådets förordning beträffande risker som orsakas av vibrationer 48/2005: